Första November - Hösten är snart slut.
Vart har hösten tagit vägen?
Sist jag tittade ut genom fönstret var det sommar, strålande solsken och blommorna blommade. Sommaren varade in i September. Det kändes som om hösten aldrig kom. Nu är den nästan förbi. Alla löven är ju borta. Det är kallt i husen. (det har det ioförsig varit länge, man sparar ju på energin här hemma...) Men vad har jag gjort? Varför har jag inte märkt det? Om en månad så är det första advent. Var det inte sommar nyss?
Jag har levt som i en liten bubbla de senaste två-tre månaderna. Det har varit skola, musik, datorn. Nothing else matters.
Skolan har tagit upp mest tid, skolan och musiken tillsammans.
Nu när man tänker på det är det lite synd att man har missat det. Hösten är den vackraste årstiden. Färgerna, doften, luften, miljön, känslan. Den årstid då mössan och vantarna åker fram. Hösten är mysig. Man äter äppelkaka från falläpplerna i trädgården, rabarberpaj (om man har rabarber), dricker the, tittar på mysiga filmer, har sin sista grillfest, potatissallad och kött, man kommer tillbaka till vardagen efter en lång sommar. Skolan börjar, jobben, aktiviteterna, ungdomsgruppen, scouterna (som jag ioförsig har slutat i..), tv-programen som man vill följa, alla tv-serier börjar igen.
Hösten är den årstid då mycket också blir nytt. För de som börjar ny skola, har slutat skolan och börjar jobba, nya aktiviteter, nytt skolår, nya ämnen, nya teman, nya vänner, nya sammanhang. Det har gått en sommar sen sist man sågs.
Nu har höstlovet precis varit, men det känns som om sommarlovet tog slut förra veckan. Haöva terminen har gått utan att jag hunnit blinka. Det känns både skönt men samtidigt läskigt. Jag har haft rent ut sagt skitkul denhär terminen och jag har inte tvivlat en sekund på mitt gymnasieval. Kabarén har tagit upp hela min vardag. Och att sitta vid pianot har snarare varit en självklarhet än undantag. Jag lever för svart och vitt! :) Men varför har det hindrat mig från att se? Leva i nuet? Titta ut?
Jag har verkligen inte levt i nuet. Uscha, hur kan jag tillåta mig själv? Dagrömmarna är något av en vardag för mig med. Jag skulle kunna skriva böcker snart! Men det skulle inte vara så kul att läsa om mig hela tiden. rent ut sakt BOORING! (mitt liv är ganska tråkigt faktiskt...)
Imorgon ska jag åkta tillbaka till Torsås. Dags för en vändning? Lite mer ute kanske? Ut och gå, motion, andas, se löven innan de försvinner, välkomna vintern.
Jag ska nog ut och fota lite imorgon! Lite höstlöv. Bloggen behöver lite ny outfit. orkideér tillhör knappast höst-vinter-temat. Tur att jag är ledig imorgon .D
It´s time for a change!
Nu ska jag inte underhålla er mer.
Ni kanske inte blev klokare på detta, men jag fick en liten syn på mitt liv... nyttigt för mig :)
Sist jag tittade ut genom fönstret var det sommar, strålande solsken och blommorna blommade. Sommaren varade in i September. Det kändes som om hösten aldrig kom. Nu är den nästan förbi. Alla löven är ju borta. Det är kallt i husen. (det har det ioförsig varit länge, man sparar ju på energin här hemma...) Men vad har jag gjort? Varför har jag inte märkt det? Om en månad så är det första advent. Var det inte sommar nyss?
Jag har levt som i en liten bubbla de senaste två-tre månaderna. Det har varit skola, musik, datorn. Nothing else matters.
Skolan har tagit upp mest tid, skolan och musiken tillsammans.
Nu när man tänker på det är det lite synd att man har missat det. Hösten är den vackraste årstiden. Färgerna, doften, luften, miljön, känslan. Den årstid då mössan och vantarna åker fram. Hösten är mysig. Man äter äppelkaka från falläpplerna i trädgården, rabarberpaj (om man har rabarber), dricker the, tittar på mysiga filmer, har sin sista grillfest, potatissallad och kött, man kommer tillbaka till vardagen efter en lång sommar. Skolan börjar, jobben, aktiviteterna, ungdomsgruppen, scouterna (som jag ioförsig har slutat i..), tv-programen som man vill följa, alla tv-serier börjar igen.
Hösten är den årstid då mycket också blir nytt. För de som börjar ny skola, har slutat skolan och börjar jobba, nya aktiviteter, nytt skolår, nya ämnen, nya teman, nya vänner, nya sammanhang. Det har gått en sommar sen sist man sågs.
Nu har höstlovet precis varit, men det känns som om sommarlovet tog slut förra veckan. Haöva terminen har gått utan att jag hunnit blinka. Det känns både skönt men samtidigt läskigt. Jag har haft rent ut sagt skitkul denhär terminen och jag har inte tvivlat en sekund på mitt gymnasieval. Kabarén har tagit upp hela min vardag. Och att sitta vid pianot har snarare varit en självklarhet än undantag. Jag lever för svart och vitt! :) Men varför har det hindrat mig från att se? Leva i nuet? Titta ut?
Jag har verkligen inte levt i nuet. Uscha, hur kan jag tillåta mig själv? Dagrömmarna är något av en vardag för mig med. Jag skulle kunna skriva böcker snart! Men det skulle inte vara så kul att läsa om mig hela tiden. rent ut sakt BOORING! (mitt liv är ganska tråkigt faktiskt...)
Lite mer spänning i vardagen tack!
Imorgon ska jag åkta tillbaka till Torsås. Dags för en vändning? Lite mer ute kanske? Ut och gå, motion, andas, se löven innan de försvinner, välkomna vintern.
Jag ska nog ut och fota lite imorgon! Lite höstlöv. Bloggen behöver lite ny outfit. orkideér tillhör knappast höst-vinter-temat. Tur att jag är ledig imorgon .D
It´s time for a change!
Nu ska jag inte underhålla er mer.
Ni kanske inte blev klokare på detta, men jag fick en liten syn på mitt liv... nyttigt för mig :)
Ha en megabra november-månad!
Sköt om dig och glöm inte bort dina vänner!
Sköt om dig och glöm inte bort dina vänner!
Lev i nuet, följ ditt HJÄRTA och gör det som gör dig lycklig. Du har bara ett liv, Ta hand om det!
Kram//Sara
Kommentarer
Trackback
