Sara Axelsson

Jag valde att tala om en grej. Egentligen visste jag nog att svaret skulle bli nej, men jag ville inte gå runt hela hösten tro och hoppas. Det känns bättre att få veta, även om det medför negativa känslor.

Jag fick svaret nej. Även fast jag borde vara ledsen, så känner jag ändå en slags glädje.

Jag vågade.

Det känns tomt och trist.

Ensamt och skittråkigt.

Trots det känner jag en frihet.

Jag gav inte upp, jag tog reda på svaret, så jag slapp ge upp om tre månader.

Så jag tror jag är glad. Fast jag känner ingen glädje.

Jag tror jag är ledsen. Fast jag känner ingen sorg.

Jag är tom.

Jag hoppas på att jag kan uppdatera oftare.

Jag har trots allt två flitiga läsare :D

Kram på er alla!